Jag minns inte exakt när jag skaffade min första (och enda) analoga systemkamera, men det måste iallafall ha varit under första halvan av 1990-talet. En Minolta Dynax 7xi... :-) 

Min första digitala systemkamera däremot, en Canon EOS 450D, köpte jag i oktober/november 2008.

Ett knappt år senare slog jag till på en Canon EOS 40D (bara huset), eftersom det emellanåt fanns ett behov av att ha två kameror i hushållet (maken är ju till och från också lite fotointresserad). Med två kameror behöver man dessutom inte skifta objektiv i tid och otid - och skulle en kamera gå sönder, står man inte heller helt utan kamera medans den trasiga är på reparation (för DET skulle sannerligen vara "katastrofernas katastrof" för min del!!! 8-X).

På 450D:n satt det ett så kallat normalzoom-objektiv när jag köpte den. Det heter Canon EF-S 18-55/3,5-5,6 IS, och jag använder det aldrig... Dock inte för att det är jättedåligt, men jag ersatte det ganska omgående med ett telezoom-objektiv som sträcker sej mellan 18 och 200 mm´s brännvidd, Canon EF-S 18-200/3,5-5,6 IS, som jag tycker är mycket mer användbart för min typ av fotograferande. Av mina foton är förmodligen 9 av 10 tagna med en brännvidd större än 100 mm. :-)

Foto taget med 450D + 18-200-objektivet:



Brännvidd 110 mm, bländare 5,6.




Motsatsen till ett zoomobjektiv är ett objektiv med fast brännvidd, och jag har bara ett sådant; Canon EF 50mm/1,4 USM. Det är ljusstarkt, och passar bland annat bra till porträtt.

Foto taget med 450D + 50/1,4-objektivet:



Bländare 2,0.




Ett annat objektiv med fast brännvidd och härlig ljusstyrka som gärna hade fått finnas i min ägo, är Canon 300mm f/2.8L IS USM - som "bara" kostar ca 45 000 spänn!

Men man kan inte ha allt, och redan nu räcker det ju med lite snabb överslagsräkning, och jag kan enkelt konstatera att jag vet varför jag inte har någon egen bil... Jag har fotoutrustning istället!!! 8-X (Fast som väl är, så får jag låna makens bilar när jag behöver - och han får ju i sin tur låna mina kameror, så!!)

Man måste ju få tillåta sej själv att drömma, lite grann ibland iallafall... :-) Men när det kommer till kritan, och jag vill ha något nytt i fotoväg, så brukar det dock oftast få bli en kompromisslösning.

Mitt senaste inköp till exempel, skulle man kunna säga "blev istället för" ett Canon EF 70-200/4,0 L IS USM-objektiv och ett Canon EF 100/2,8 USM Macro-objektiv... Jag slog nämligen till på ett Canon EF 70-200/2,8 L IS USM.

Det är en väldigt bra telezoom, men den är ganska klumpig och väger sitt dryga 1½ kilo, så smidighet (och även diskretion) kan man glömma... Men ljusstyrkan och skärpan överväger med råge de "nackdelarna". En annan fördel med detta objektiv är att om jag skulle vilja använda en telekonverter till det, som fördubblar brännvidden (200 mm blir plötsligt hela 400 - perfekt för en fågelfotograf!), så kommer objektivet fortfarande att vara hyfsat ljusstarkt trots att konvertern stjäl ett par bländarsteg.

Sädesärla fotograferad med 40D + 70-200-objektivet:



Den lilla bilden är originalfotot, och den större ett urklipp ifrån det. Brännvidd 185 mm, bländare 4,0.




Min kompromisslösning till ett macroobjektiv är en Canon 500D Close-up Lens som jag först köpte till 18-200-objektivet. (Dylika linser ger möjlighet att ta närbilder med vanliga teleobjektiv). Med den linsen monterad på 70-200-objektivet, får jag samma ljusstyrka/bländare som i ett riktigt macroobjektiv. Men till skillnad från ett sådant, så har jag med den här lösningen även IS (bildstabilisator) + tillgång till en massa olika brännvidder.

Foton tagna med 40D + 70-200-objektivet + närbildslinsen:



Fotona är bara en aning beskurna. På det vänstra har jag använt brännvidden 85 mm och bländare 4,0 - på det högra är brännvidden 100 mm och bländaren 2,8. Objektivets normala närgräns är 1,4 meter, men med närbildslinsen på kan jag istället fotografera på bara ca en halv meters håll. Ju längre brännvidd och större bländaröppning, desto mer diffus bakgrund och kortare skärpedjup. Om telet hade stått på 200 mm istället, så hade pärlhyacinten i fokus blivit ungefär dubbelt så stor i bilden som vad den är på dessa foton - och de i bakgrunden hade delvis inte längre rymts i bilden, samt blivit ännu suddigare.




Min digitala kompaktkamera, en Canon Powershot SX100 IS, hade jag redan innan jag skaffade den första systemkameran, och med den tog jag till en början alla mina bloggfoton - och jag använder den mycket än idag. Den är inte större än att jag alltid kan ha den med mej - och den är verkligen (nästan!) alltid med, vart jag än ska!! :-)

Ett av de senaste fotona, tagna med den:



Morkullan stod mitt på vägen när jag kom körandes med bilen, så det vara bara till att fiska upp kameran ur handväskan (som låg i passagerarsätet), veva ner sidorutan, zooma till 10 gångers förstoring och ta några snabba bilder innan den trippade ner i diket och försvann. :-)




Kompaktkameran är guld värd till de plötsliga ögonblicksbilderna! 450D:n + 18-200-objektivet passar perfekt till en fotoutflykt eller resa, eller till något annat jippo som man vill ha en lättburen, smidig och allround kamerautrustning med sej på. 40D:n + 70-200-objektivet lämpar sej (eftersom det är så pass stora och tunga grejer att bära på) bäst för planerat fotograferande; till exempel porträtt, sportevenemang och konserter.

/AnnaKK